Bitoriano Gandiaga

Literatur idazlanak

ELR-1^

Bildur bat daukat dardaraz:
begi itsukoion bildur naz;
pozik ez jatort emon oi deusten
gauzen eritxi aizunaz.

Ikuskizunak begira
—betiko inguma bai-dira—,
ez jataz sartzen, sen etsia lez,
guzurra dagon azpira.

Margoa dabela atsegin,
jasa dabela erregin...
eta, gaixuok zoro jabiltaz
azal maltzurren gainik gain.

Begientzat osasuna
izandu ziñan, Jaun ona:
ekarri itxaso ziur ta argira
nire arraiñen zuntzuna.

Munduak, kare ta ixpillu,
ez daistazala samurtu:
lore apaiñak lupu-marro* ta
usoak putre bai ditu.

Eta urre ori... Ai, urre,
gizonen epaien jabe,
zenbat txarkeri egin ete da
zure erlus baltzaren truke?

Gauzetan ez-deus legea
ta urkoetan arimea
nai dot ikusi, Jauna, ta... aldapaz
zeugana doan bidea.

Bi ezpata bailitxataz,
begiok zorrotz nai dotaz:
egi latzaren galtzairu sendoz
ta izar zaputzen minduraz.

________________

ELRL^

Bildur bat daukat dardaraz,
neure begion bildur naz.
Ez naz poztuten gazteon [lurtar] begion
edertasun-eritxiaz.

Edertasuna begira,
txoroegiak [azalkorregi] bai-dira.
Iñoiz gitxitan sortuten dira [egiten dabe]
muiña [una] dagoan azpira.

Margoa dabela atsegiñ,
era [urrea] dabela erregiñ,
Begion arin ta urrun joataz
gauzen azalez gaiñik-gaiñ.

Okerrak arteztutera
etorri ziñan, Jaun ona,
ekarri zuzenbidera nire
begion makurtasuna.

Jasak [Urreak] eta koloreak [margoak]
ez deistezala samurtu,
azal ederrak barruan sarri
arrak gordetan bai-ditu.

Eta urre ori, ai urre,
gizonen epaien jaube;
zenbat txarkeri egin ete da
zure diztiaren truke!

Gauzetan zeure atza ta
gizonetan arimea,
auxen ikusi nai dot bakarrik,
neure Jaun, egi-zalea.
Arima soil joango da
erioz beste aldera.
Urrerik euki edo ez euki
andikaldetik bardin da.

Egi utsez egindako
begi ezpatak nai dodaz.
Ez naz poztuten lurtar begion
ikuste guzurtiagaz.

________________

Tiemblo de miedo,
miedo de mis ojos sugestionables.
No me da paz
su visión de los seres.

Contemplando los seres
-eternas mariposas-
no se hunden mi ojos en el abismo
donde anida la mentira.

Les deleita el color,
les subyuga el movimiento...
Mi ojos pasean, ingenuos,
su mirar por astutas superficies.

¡Oh, buen Señor! que fuiste
salud para los ojos:
atrae al mar de luz y de bonanza
mis estúpidos peces.

Que no los encandile el mundo
con sus espejos y su cal:
sus bellas flores son hierbas dañinas,
sus lindas palomas son amargos buitres.

Y ese oro... ¡qué maldito oro!
inspirador de los juicios humanos,
¡qué cascada de males
expele su negro resplandor!

Quiero ver, ¡oh Señor!
la nada de los seres,
el alma de los hombres
y Tu senda empinada.

Quiero mis ojos, con dos filos:
la verdad, recia e inflexible;
y el desengaño de esquivas estrellas.

________________

Z03^

Deseo que mis ojos sean afilados (1)
como dos espadas:
hechos con el acero firme de la verdad desnuda
y con el dolor de las estrellas esquivas.

Gaia 1: Bizitza
Gaia 2: Jendea
Edizio kritikoa: Paulo Agirrebaltzategi
Gipuzkoa.net-aren logoa